Denna lilla episod inträffar en dag när jag hämtar min femåriga dotter på dagis. En av de härliga dagisfröknarna möter mig i dörren och säger med ett leende på läpparna att jag sannerligen måste vara ett fysiskt mirakel på denna jord.

Något förbryllad och konfunderad tittar jag på henne och undrar sedan lite försiktigt vad hon menar med det. Fröken säger att min dotter ***** varit lite nedstämd på morgonsidan, varför hon satte sig ner med henne för att få reda på dess orsak.  Min dotter hade då suckat djupt och med skälvande röst viskat till dagisfröken att hon minsann aaaaldrig skulle få någon lillasyster eller lillebror....nej....aldrig nåååågonsin skulle det ske. Den omtyckte dagisfröken säger  lite tröstande, att sådant kan man aldrig veta och frågar så vidare varför *****  inte tror det? Min dotter börjar därefter snyfta högljutt och säger mellan hulkningarna: För min mamma har jämt mens....  

Kan tänka mig att jag i ett försök att vara pedagogisk har förklarat att när mammor har sådana konstiga blöjor på sig finns det ingen bebis i magen...tänk så fel det kan bli =0)