...engelska har väl aldrig varit mitt starkaste ämne men jag klarade iallafall godkänt när jag gick ut skolan, och som ni alla vet och förstått vid detta laget, var ju det på den gamla goda tiden.

En gång för länge länge sedan var jag inbjuden på middag hos en väninna. Hon hade gjort 3 rättersmiddag och dukat upp vackert, med ljus och blomsterarrangemang. Dessutom hade hon denna kväll till ära, men till min stora fasa,  inbjudit två engelska killar. I och med denna, något senare information, så kan jag ju lugnt säga att pulsen steg, nervositeten bredde ut sig samt obehagskänsla av de svettrosor som började skönjas under armhålorna. Nu skulle jag äntligen få vissa upp min fantastiska gymnasiengelska!

Killarna kom och vi satte oss till bords och jag lyssnade mest till konversationen, tills jag var tvungen att fråga, vi kan kalla honom Steve, om han kunde vara så vänlig och skicka grönsakerna. Denna Steve kunde också en del svenska men vi hade sagt, att vi för att underlätta för alla, (utom mig) skulle hålla oss till engelskan. Med rosiga kinder (kan ha varit vinet också), hög puls och torra läppar som sandpapper, försöker jag desperat komma på vad i helvete grönsaker heter på engelska. Jag slänger sedan ur mig: Can you  send me the green-sakes, please??? Steve såg lite konfunderad ut, men log sedan stort och sa  med en blinkning: Aha you mean the vegetables??

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

.... hur det var när man hade fått sitt körkort i handen. Känslan att plötsligt kunna vara fri att köra själv utan att någon säger: Gör si eller gör så. I värsta fall kanske du får höra såsom min lärare sa: Om du kör så här dåligt kommer du aldrig at...

...hör du också till en av de som stod med ett hopprep som barn, och sjöng glatt till ABBA låtar, och drömde om att vara Agneta med hennes ljusa, långa blonda hår?    Sedan när Grease kom och John Travolta sjöng "You´re the one that i wan´t" med Oliv...

Denna lilla episod inträffar en dag när jag hämtar min femåriga dotter på dagis. En av de härliga dagisfröknarna möter mig i dörren och säger med ett leende på läpparna att jag sannerligen måste vara ett fysiskt mirakel på denna jord.   Något förbry...

...under den gamla men dock inte alltid goda tiden, kunde jag faktiskt titulera mig med en sixpack....men fy fasiken vilket slit det var att träna sååå mycket bara för att ha en snygg kropp. Värt mödan? Då var det värt varje sekund men definitivt int...

En något för rund tvåbarnsmor kanske inte har så mycket att tillföra i sådant som visst kallas bloggande, men vad fasiken det kan ju vara roligt att testa något nytt. Kanske får många högre besöksstatistik genom att lägga ut snygga bilder på välträn...